I would like to thank . . .

Idag har jag vunnit första pris från World Packaging Organization. Grattis grattis! Tack tack... Fast. Det var egentligen inte jag som vann. Men jag fick spela som att det var jag som vann. Låter snurrigt?
Förklaring: Mister Zhang, min lärare, frågade mig i måndags om jag kunde hjälpa honom att agera "västerlänning". "Vi behöver en västerlänning till the award på torsdag. Och du är ju västerlänning!" Tydligen är det en Maja i Danmark som vunnit priset men inte kunde vara med på själva utdelningen som var idag. Så då fick jag hoppa in och heta Maja för två timmar. Min ukrainska kompis Anna hade mindre tur. Hon fick spela en amerikan som heter Matt. Vi försökte förklara för kineserna att västerlänningarna här kommer fatta att hon inte är Matt då det är ett killnamn. "jaha...men du ska vara Matt" fick vi till svar. Det var tvkameror och journalister vid scenen och när jag gick upp för att ta emot "mitt" pris log jag och körde på prinsessvinkningen igen. Tur att jag fick öva på den igår då! Uppenbarligen så gillar kineserna den där låten som när man hör den så tänker man på ett lyckligt amerikanskt 90-talspar som rider fram i slow motion på vita hästar i en solnedgång. Det är lite pianospel och är med på säkert tusen skivor som har blå framsida och heter något med "relax". De körde den på repeat och höjde lite extra när någon gick fram för att få pris.


Imorgon händer en annan rolig sak. Jag ska agera "domare" på en tävling som är för alla studenter här. Det är någon form av filmtävling där studenterna gjort egna filmer på engelska. Det är ungefär så mycket jag vet. Och eftersom jag är västerlänning tyckte de att det passade att jag var enfaldig/ enväldig jury.


Sen har jag blivit medbjuden hem till en nuvunnen kompis hem, som är i en by utanför Beijing. Jag träffade henne för första gången idag, och hon var ju söt som en liten karamell. Hon sa att hon var så nervös, för det här var första gången hon pratade med en västerlänning. Hon hade berättat för sin familj om att hon skulle träffa mig och hennes pappa hade skickat henne hemmagjort godis (torkade plommon och aprikoser) till mig. Han hade också sagt åt henne att köpa coca cola och chips till vårt möte, för det gillar västerlänningar. åååh, de är ju jättesöta! Och de ville så gärna träffa mig och ville mer än gärna att jag skulle komma och besöka dem. Det vore ju jättekul! De bor tydligen nära en del av muren, i bergen. Ska definitvt se till att ta mig dit!


Den här dagen har det blivit mycket kinesiska. Och yes, vad grym jag var idag! Kanske inte lär mig så många ord som jag skulle vilja, men ooouuh vilket flyt jag hade idag. Jag bah tjing tjong långkalsong fast jättesnabbt och kände mig cool som langade upp meningarna så snabbt. Fler såna här dagar, tack!

Ungefär såhär ser det ut i mitt huvud när jag hör den där låten.

Har mycket plugg nu, så därför målade jag naglarna.
Blir till att sitta uppe lite längre för plugget, men titta va fina naglar jag fick!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback