Mat, milslånga män och marknad
Dagens mat: Lite sockrad fil med banan, kaffe med banan och chokladbit, två degknyten med vinäger, några nötter.
Hur kul låter det?
Jag har alltid sett mig som en matälskare. Skulle jag inte bry mig hade jag haft samma form som en glödlampa. Jag har alltid varit en bottenlös brunn och vill aldrig sluta äta. Praktexempel på detta är när jag för några år sedan gick på buffé och bokstavligt talat åt tills jag spydde. Utanför MaxMara. Kände mig inte så classy då, nej.
Har aldrig ätit så dåligt som jag gör nu, men har heller aldrig tänkt så mycket på mat som nu. Den som nu tänker "men åh, hon är ju i Kina, där har de ju jättegod mat! Va kräsen hon är" har inte varit i här i mer än nån vecka. Ja, de kan faktiskt ha god mat på vissa restauranger, och jag själv är som besatt av stekta dumplings, men man tröttnar så lätt. Jag vill börja laga min egen mat nu. För det är just det. Skolan har inget studentkök, men man måste alltid gå ut och handla färdiglagad mat. Och då blir det ofta skolkantinen. Mina vardagsmåltider har blivit så vardagliga att jag vill skiljas från dem. Helst nu. Vår relation är i brant nedförsbacke. Jag blir aldrig glad av att se honom längre, och han tittar inte ens på mig. Han ligger där lite ljummen och trött, och önskar mest att det ska vara över, medan jag gör ett trött försök, för att det är sånt man ska göra i en relation. Jag vill inte, men samtidigt klarar jag mig inte utan honom. Hur ska jag göra?!
En för mig tänkvärd sak händer varje gång jag möter en utav tyskarna som bor här. Han är nästan två meter lång och har glasögon som gör att hans ögon blir stora som brunnslock. Det som alltid händer när jag möter honom är att han ställer sig väldigt nära. En typisk Seinfeld-grej med andra ord. Men ändå inte. Han står ungefär 30 cm ifrån mig, vilket gör att mina ögon hamnar i höjd med hans bröst, och när man backar flyttar han efter. För att kunna se honom i ögonen måste jag luta huvudet bakåt så mycket jag kan. Inte så bekvämt. Dessutom tittar han en aldrig i ögonen, men spanar runt som om han var förföljd av någon. Nu när jag tänker efter kanske han ställer sig så för att jag ska komma ur hans synfält. Snacka fet diss i så fall...
Idag var jag på marknad här ute i Daxing. Är gigantiskt där inne och de har allt. Dessutom är kläder och skor mycket billigare där än vad det är på de "billiga" marknaderna i stan. Ett par enkla skor kostar 80 i stan, 40 här. Kalasbra sa jag och köpte på mig lite annat krimskrams också. Sköldpaddsörhängena var för underbara för att inte bli uppköpta av mig.
Örhängen och kinesiska motsvarigheten till Nivea-burken
Hund- och kattkläder. Den rosa till gamla trötta men söta Mackan, och drakdräkten till galna Norrpan haha!
En pyntad kinesbebis. De är så söta att man vill ta med en hem. Mannen till höger höll på med ljusdekorationerna på torget. Jag skulle vilja se elektrikerna sitta likadant på Drottninggatan när det är dags för julpyntet.
Puss och Kram
Kommentarer
Postat av: madre
ååååh sicken sötnos med fin mössa och allt!!:) Önskar oxå att de tjusiga kattoverallerna fick hänga i hallen här hemma!! Skulle liva upp litegrann i grårusket om man tog kissarna i koppel. Sköldpaddorna...... vad säger man?.,:)
Nu har du ju riktigt gasat på här på bloggen! Tipp topp för oss!! puusss
Trackback
