Efter en låång resa via Istanbul, där vi nästan missade planet pga av försening från Arlanda, så kom vi fram till vårt tjusiga hotell som låg på en parallellgata till Nanjing dong lu. Nanjing east road, som den heter på engelska, är som motsvarigheten till Drottninggatan i Sthlm; bred och lång, mkt turister, dyra restauranger och massa neonljus och skyskrapor (tänk bort höghusen o neonljusen för drottningg.). Tjusigt, men tråkigt i längden. Därför flyttade vi till ett lite shabbigare (läs mkt) kvarter,där hotellet nog var d enda huset som hade alla bärande väggar kvar. Vi kände oss snabbt bekväma med den nya men för oss välkända miljön. Matställena var väl inget o hänga i granen precis, men vi hittade en kille med grill på gatan utanför hotellet o jisses va goda spettet var. Kyckling, kospett, lammspett, mantou, aubergine, svampar, gröna pinnar-allt är så himla gott när man grillar d på kinavis. vi köpte 30 spett för 40 kr. Jag klagar inte...

Sen har jag fyllt år, vi har varit uppe o druckit drinkar på 91 våningen i WFT, suttit i lobbyn på 53 våningen i Jinmao Tower, fotat kineser, blivit fotade av kineser, skrattat med kineser, skrattat åt kineser, registrerat oss på Shanghai University, fått damp över att kinesiska myndigheter vill att vi ska åka till Beijing alternativ Sverige o fixa nya visum, och ätit dumplings. Visumgrejen har löst sig, så nu får vi sitta här på studentrummet i Shanghai trots allt. Dock så kommer vi få flytta till Beijing två veckor tidigare än vad vi tänkt oss, men det blir nog bra. Lite läskigt att tänka på att jag kommer träffa mina lärare som jag ska ha ett år framöver redan om två veckor.

Idag var vi på marknaden och jag övade mig på min prutning. Känns fortfarande som den sitter i. Blev dock lite trött på det hela. E egentligen inte så kul att gå på marknader i Kina längre. Är ju bara skräp allting (förutom väskorna kanske, men dem vill jag inte ha), o om man mot förmodan hittar nåt skräp som man vill ha så tar de en för en blåögd amerikan som mer än gärna betalar 40 ggr d egentliga priset. O då blir d lite jobbigt o stå där o tjata, när de vet att de kan sälja d för mkt mer. Men jag är nöjd med mina inköp för dagen. Mest nöjd är jag över mina Iphone-skal! Som jag har längtat!!! Ååååh så fina de är. Jag kan inte sluta titta på dem.

Men men...

Skolan (kinesiskaklassen) går bra. Jag känner mig lagom rosa och plufsig då alla mina klasskompisar kommer från antingen Japan eller Korea. Min lärare ser ut som en höna.

Hoppas jag får höra hur det går för er! Jag har som ni kanske redan vet ingen Facebook här (än), så skriv gärna i kommentarsfältet :)

puss o kram från en svettig men glad Isabel

Nanjing dong lu.

Den obligatoriska bilden.

Gatan vi bodde på innan vi flyttade hit till campus.

Spettkille

En stackare som hamnat uppochner när vi var på Shanghais akvarium.

Firade födelsedagen med en jalapeñodrink. Utsikten kompenserade för drinken.

WTC alias Kapsylen och Jinmao Tower.

Små människor i en stor stad.

Slurpee!